Den 12:e april åkte vi till den franska gränsen, närmare bestämt till staden Portbou i Spanien. I Portbou lämnade mamma och pappa oss på tågstationen och efter en stund kom två poliser och pratade en konstig blandning mellan franska och spanska. De trodde att vi var flyktingbarn, trots att jag försökte förklara att vi inte var det. Det stod en hel trupp på säkerligen tio poliser utanför och kikade in genom ett fönster. När mamma kom tillbaka var de borta som i ett trollslag. Från Portbou åkte vi med taxi till den franska staden Cerbere och från Cerbere tog vi oss till staden Perpignan med buss. Vägen vi åkte längs gick precis vid havet, över ett par klippor, och det var en sån där väg som slingrar sig längs med stup där man oroar sig för att busschauffören ska köra tjugo centimeter fel... Efter ett antal byten var vi slutligen framme i Cannes ungefär klockan 23.30.