Under nyår var vi som sagt i Berlin med min familj. Förra gången jag var och reste med min familj sade jag att det var sista gången - men så blev det inte. Skulle säkert kunnat sagt det denna gång också, men lyckligtvis var resan så kort att man inte hann börja gå varandra på nerverna. Visst hann jag bli sur ett flertal gånger (mina bröder har en tendens att locka fram den sidan hos mig), men mycket var faktiskt väldigt roligt! Det märks att de börjar bli äldre, för de bråkar inte på samma sätt och det är en annan gemenskap. Bland annat hittade fyra av mina bröder (ålder 19, 15, 12 och 11) på något som gick ut på att hålla varandra i handen och aldrig släppa taget (så att ingen skulle komma bort), oavsett om en person, en lyktstolpe eller liknande dök upp i deras väg. Enda gången det fanns undantag var när vi gick in på muséer, gick runt vid Förintelsemonumentet eller var i TV-tornet - och när vi åt såklart! Annars höll de i varandra, längs gator, på tågstationer och på tåg och tunnelbanor. Ganska fantastiskt ändå, för att vara mina bröder...

 

Så, då har jag fått skriva av mig lite för dagen. Jag hoppas att ni har en fin dag och att det blir en härlig start på den nya veckan i morgon! Kram! Bilderna längst ned är fotograferade vid Förintelsemonumentet. Bilden på mig och Fabian har mamma tagit, och den på nästan hela familjen (jag och min kameraskygge lillebror fattas) fotograferade jag. Det finns få bilder som föreställer hela min familj - och EN sådan hann det faktiskt bli i Berlin, fantastiskt nog.