Måns, Nikon D200 - Tamron 28-75 f/2.8

Lillebror Isak. Nikon D200 - Tamron 28-75/2.8

Just nu är jag i en period där jag är less på alla "perfekta" foton, till exempel "perfekta" porträtt. Där ska skärpan vara på rätt ställe och ljuset snyggt, bilderna ska vara rena och klara. Så jag bestämde mig för att bryta dessa outtalade regler och göra precis tvärtemot och göra så "operfekta" foton som möjligt. Jag tycker jag lyckades. Att bryta regler är att öppna nya dörrar.

Nikon D200 - Tamron 28-75 /2.8

Vilmer - Nikon D200 + Tamron 28-75 f/2.8

Nikon D200 + Tamron 28-75 f/2.8

Just nu är det -20°C utomhus och jag har tagit en promenad uppe i skogen på en timme. Somnade kring halv tre inatt, efter att ha sett filmen Australia och lite annat smått och gott.. Hihi. Vaknade nio i morse av solskenet (som trots persiennerna) sken genom fönstret. Efter frukost konstaterade jag vad termometern visade, och sa godnatt igen. Sov till kvart över elva och sen följde min älskling numro ett med mig och gjorde skogen farlig! Vi hörs!

Nikon D200 - Tamron 28-75 f/2.8

…har man väl börjat klättra uppför den går det inte att sluta.

Nikon D200 - Tamron 28-75 f/2.8

Lilla - eller stora - Stina!

I veckan har jag haft jour och förvånansvärt nog klarade jag av den bra, bortsett från att tröttheten har övermanat mig totalt! Försökte sova länge i morse, men tack vare min lillebror som skrek och grät fick jag bara sova till nio. Det var hemskt, speciellt med tanke på hur ont jag har och hade i huvudet. Men det finns de som har det värre.

Drog mig ut i alla fall, med kameran i högsta hugg, och fotade lite allt möjligt. Framför allt natur, så lite foton dyker förhoppningsvis upp. På tal om inget, har någon ett förslag över vad man kan spendera en lördagskväll åt? Jag är, och har varit, uttråkad länge nog nu. Haha. Nej, ärligt talat, ska väl försöka ge mig på nåt i alla fall, ska ringa den underbaraste vännen av dem alla och höra hur hon mår. Saknar henne något förfärligt ibland.

Kram på er alla!

Nikon D200 - Tamron 28-75 f/2.8

OBS! Hade ju lovat en svartvit-fri vecka men råkade glömma det när jag publicerade det här inlägget som har legat som utkast på bloggen flera veckor. Har fotat en massa färgstarka bilder idag, så de dyker upp alldeles strax! Dock har jag inte redigerat en enda svartvit bild i veckan - och det var ju mitt huvudmål!

I brist på annat bjuder jag på ett par porträtt på söta Nisse. Uppdaterar förhoppningsvis med en liten sammanfattning av nya objektivet imorgon, har nämligen testat det ordentligt idag! Hihi, eller hyfsat iaf.

Foton från förra helgen. Ska se om jag får tillåtelse att publicera några av fotona från dagens fotouppdrag på Apoteket. Något kanske dyker upp! Och jag måste bara säga... Jag älskar objektivet!

Tillägnat Albin som så gärna vill se färgfoton på min blogg. Här har du dem. Och det här är inledning på en helt svartvit-fri vecka! Vi får se hur jag klarar det, haha.

Sedan tänkte jag skriva en recension på nya objektivet (Tamron 28-75 f/2.8) så fort jag hunnit testa det i dagsljus. Är verkligen glad att jag hittade det begagnat, för annars hade jag inte haft råd med de tusenlappar jag sparat ihop - mest tack vare de foton jag sålt under december.

Fick önskemål om att visa barnporträtt i färg, så här har ni lille Nisse.

Stina och hennes pappa Jonas var ute i snön och hade roligt.

Ett av mina favoritporträtt bland mina barnfoton. Nisse är pojken på bilden.

Funderar på om jag kanske skulle satsa mer på att fota barn och sälja porträtten till föräldrarna. Tror ni jag skulle göra ett bra jobb? Och om ni hade haft ett barn, hade ni anlitat mig då?

I helgen har jag haft det otroligt härligt, har umgåtts med en av de kompisar jag trivs mest med. Besök Hildas blogg här. Hemma hos henne var även hennes bror, brors fru och brorson på besök. Lilla Nisse är så sjukt söt, glad och sprallig. Dock har han alltid tittat lite konstigt på mig, lite lagomt fundersamt. När jag fotade honom plockade jag fram min reflexskärm och han blev alldeles salig av lycka. På bilderna ovan sitter han på reflexskärmen och skrattar av förtjusning. Efter det, när han mött mig, har han alltid skrattat - den lilla sötnosen!