Idag fortsätter jag plugga aningen Kemi och sen Matte C, senare ikväll har jag en studentporträttfotografering. Ska bli skoj! Ser verkligen fram emot det! Håller tummarna att vädret är på vår sida, men just nu skiner solen i alla fall.

Idag ska jag plugga till större delen. Jag ser hur slutet närmar sig, slutet på alla prov och redovisningar. Så otroligt skönt! Sommarlovet är på G. Wow, it's like heaven!

Denna fina familj har återigen hamnat på bild, fast den här gången med ytterligare en familjemedlem. Grattis!

En glad och fin familj, i väntan på något mer - något litet men ändå stort.

Den 30:e mars anlände vi med tåget till Amsterdam, någon gång mitt under dagen. Hotellet vi spenderade natten på fanns i the Red Lights District, ett område som Amterdam är känt för. Mina (stackars) bröder fick uppleva halvnakna tjejer som satt i fönstren, samt en hel del coffeeshops. Från hotellrummet hade vi en halvmysig utsikt, bestående av en vägg samt ett par duvor som passerade då och då.

Lunch åt vi på ett ställe där de wookade nudlar och där vi satt var det perfekt utsikt över ett fönster. Där stannade det upp person efter person för att titta på menyn. På andra sidan glaset satt jag med kameran. Tror ni inte man uttnytjar tillfället?

Utöver att sitta och äta nudlar spenderade vi ett par timmar på en rundvandring i Amsterdam, innan vi begav oss tillbaka till hotellet någon gång på kvällen.

Är det någon som har sett tredje filmen av Millennium? Luftslottet som sprängdes... De här bilderna är från den byggnad där Ronald Niedermann delvis befann sig.

Byggnaden var ganska övergiven, om man säger så.

Här satt vi på tåget mellan Göteborg och Köpenhamn. Det syns att vi alla hade väldigt roligt och roade oss med de mest intressanta ting... eller så inte. Men det var en del av resan som vi var tvungen klara av för att ta oss vidare! Vi stanande till i Köpenhamn ett par timmar och satte oss sedan på kvällståget mot Amsterdam. Förhoppningarna var stora på att få ligga ned och sova - men sovkupén bestod av sittplatser. Och risiga var de då också! Tyvärr hamnade ingen på bild.

Förmiddagen därpå åkte vi genom Holland och jag såg det enda vacktra landskapet passera efter det andra - men jag kunde inte ta en enda bild. Min kameras båda batterier var slutkörda och vägrade sammarbeta. Och plötsligt rusade mina syskon längst bak i vagnen och sa åt mig att titta så fint det var. Jag kunde inte låta bli att hämta kameran, slog igång den... slut batteri. Skyndade tillbaka till kupén och hämtade det andra batteriet. Tillbaka längst bak i vagnen, fokuserade manuellt, slog igång kameran och brände av en bild.. sen dog batteriet. Vilken otrolig tur man kan ha! Bilden nedan.

Nikon D200 + Nikkor 50mm f/1.8

Min fina, glada vän. Ett gott skratt förlänger livet.

Gissa om jag blev glad när jag och en kompis konstaterade att min bild fanns att beskåda i Fotosidan Magasin? För varje gång blir jag lika glad, helt sjukt glad! Den här gången var det jag själv som prydde bilden, vilket även det var lite spännande.

Foton av tidningen: Fabian Rubensson

Morgonen spenderades på tåget, till en början morgontrött och klädd i pyjamas som sedan byttes om till varma tröjor. Inte blev det varmare för att fönstret öppnades och huvuden stacks ut i den friska vinden.

Så anlände vi till Göteborg, och sov över hos min halvsyster Anna. På bild ser ni min systerson Dante, en söt liten en!

Jag känner en otroligt fin person (perfekt modell också för den delen!) som heter Hilda. Det är jag otroligt glad över!

Såhär kan en söndag på min skola se ut. Jag arbetade som fotograf åt en tjej som heter Rebecca Öhman. Hon höll i en koutställning och det var hennes projektarbete. Utöver bilderna Becca ville ha tog jag även lite mer bilder i min smak. Enjoy!

Nikon D200 + Tamron 28-75/2.8

Nikon D200, Nikkor 50/1.8D

Bild från i december.

ALL credit till Hilda som alltid kommer med massa idéer samt förverkligar dem på ett helt otroligt sätt!

Nikon D200 + Tamron 28-75/2.8

Våra grannar Linn och Jonas fick igår kväll utökat familjen med en liten pojke. Är så glad för deras skull!

Jag vill önska hela familjen ett stort grattis och lycka till!

Nu Åsah (och alla andra) får ni era efterlängtade bilder från resan! ;-) Fast.. Ni är väl besvikna över att jag tar dem i den här ordningen.. Det här var lördagen, första dagen av resan. Vi var på väg från Piteå, till Älvsbyn och tåget mot Göteborg. Det snöade.

Min pappa Per i väntan på bussen.

Annan man som också väntade på bussen i snöovädret. Dagarna efter att vi lämnat Piteå blev det snörekord för att vara i mars månad. Då var jag glad över att vara på resande fot.

Måns på tåget.

Ett ordspråk som säger mycket sanning.. en stor sanning.
Framgång ger vänner, motgång testar dem.

Domkyrkan i Uppsala.

Dressyrtävling på Kalix Ryttarförening. Brus och svartvitt är vackert.

Vacker-Hilda...

Nikon D200 + Tamron 28-75/2.8 + reflexskärm silver

Tankarna i det här inlägget är mina och jag dömer bara efter mig själv, ingen annan än jag själv ska tvingas leva upp till vad jag tycker och tänker. Läser du det här inlägget så läser du alltså mina åsikter och kan få en uppfattning om min livsbild, ingenting annat. Sedan är det upp till dig att ha dina egna åsikter.

Man dras lätt med av andra personer, hur mycket man än önskar att man inte gjorde det. Man måste kämpa för att inte följa med strömmen - och det handlar inte bara om att kämpa en gång utan att ständigt kämpa.
Är personer runtom en sura, irriterade, nedstämda, hur lätt är det inte då att man själv sjunker nedåt?
Ser personer runtom en enbart hinder och inte möjligheter, är det konstigt om man själv också börjar se ens begränsningar?
Nej, det är det inte. Och vill man inte se hinder på vägen måste man alltid vara vaken och aldrig låta såna tankar nästla sig in i huvudet. Det kan nästan liknas med ett vägskäl - antingen den mindre glada vägen, eller så den glada vägen. Av någon anledning är den mindre glada vägen betydligt lättare att svänga in på och fortsätta längs, trots att man i själva verket inte mår bättre av det. Att vara glad är oftast inte lätt, man måste verkligen ha styrkan för att vara glad en längre tid, och det tycker jag är lite konstigt. Varför ska det vara så svårt att vara glad? Varför dras man lättare till de dystra tankarna?
Jag antar att den frågan aldrig kommer få ett entydigt svar.
Vissa personer mår inte bättre av att vara glada och tänka positivt. Människor har en otroligt stor variation och vi är något oerhört olika. Den person jag försöker sträva efter att vara är en positiv och glädjande person som inspirerar andra bara genom att vara mig själv. Det jag har upptäckt är att det inte är lätt, man påverkas så lätt av ens äkta, samt påstådda, vänner.
Min sanning är den att jag mår bättre av att vara glad, att glädjas åt livet och alla möjligheter, långt mer än att gråta över hur dåligt livet är. Tack vare glädjen har jag funnit mer energi, mer ork att stå ut med allt som skulle kunna få allt att gå helt åt skogen. Och jag blir less av att höra att det sätt jag tänker på är fel sätt. Finns det något rätt eller fel? Vad är egentligen rätt,  och vad är fel?

Det gäller precis samma sak när det handlar om kläder och mode. Det finns så många personer som hånar andra för att de inte klär sig på ett specifikt sätt. Jag är avundsjuk på dem som vågar vara sig själv och klä sig i de kläder som de tycker om, på de personer som uttrycker sina åsikter och vågar sitta ensam i matsalen istället för att umgås med personer som får en att må sämre. Men vet ni vad? Det ger inget att vara avundsjuk, man ska inte jämföra sig med andra utan istället göra det där som man är avundsjuk på någon över.

Jag ska nu börja märka ord. Säger jag att jag är kass på något, då ska jag gå in för att förbättras. Det du kan drömma om kan du också göra!

Idag har Hilda tävlat dressyr med sin häst Emil.. Två klasser deltog de i. Och båda klasserna vann hon! Det var roligt, gläder mig verkligen! Nu ska vi snart äta lunch (jag är hungrig och har strosat kring köket.. och det har vi fått oss ett par skratt åt, hahaha)
Här i Kalix ösregnar det.. ungefär.. Det har i alla fall regnat hela dagen och det är inte så väldigt roligt. Mina svarta skor är inte längre svarta på grund av leran kring stallet.. Haha!


Nu ska jag önska er alla en fortsatt trevlig helg, jag hoppas ni har bättre väder än oss i alla fall!

 

Domkyrkan i Uppsala.