Nu under julen har vi inte kunnat ta hand om katterna, då saker och ting har varit lite upp och ner och fram och tillbaka. Istället har de fått vara på ett juljourhem och där är de fortfarande. Vi saknar dem enormt mycket, de är såna stora personligheter båda två. Rut som älskar att sova på mattorna och Uno som gärna kryper in under täcket. Håller på att filma dem lite så att jag kan göra en film av dem snart. Vi har även spelat in när de jamar och "pratar", vilket de gör ofta och lite speciellt, åtminstone Rut. Hihi. Hur ska vi kunna skiljas från dem när Djurskyddet hittar ett permanent hem åt dem? 

 

Avslutar detta inlägg med två bilder på sötnötarna, även kallade prrrt Uno och prrrrt Dos. Kärt barn har många namn! 

 

Nu är alla julklappar färdiga och de ligger i en fin hög på golvet. Kan ni gissa vilket av paketen som jag har slagit in? ;-) Vi brukar kalla det "paket á la Holmqvist style". Väldigt billigt papper om man säger så, det brukar vara det oönskade pappret man får på posten i form av reklam. Tur att det kommer till användning!

 

Vill önska er en riktigt riktigt fin jul! Kram!

 

I morgon är det jul. Galet, för tidenhar gått så fort. Kommer kännas lite annorlunda, då detta är den första jul jag kan minnas som jag inte får fira med min mormor. För mig har jul alltid varit mysig, vi har ätit, myst, lekt, åkt till mormor, träffat tomten. För ett par år sedan, när mormor var piggare och när hennes tvillingsyster levde, brukade vi alltid äta julmaten hemma hos mormor. Minns det med glädje, för det var alltid så kul att vara hela familjen samlad! 

I år får det bli spännande med ett annat sätt att fira, helt enkelt. Och med dessa bilder från i höstas vill jag passa på att önska er en riktigt god jul! Kram!

 

De senaste dagarna har jag och Fabian tittat på de fyra första Harry Potter-filmerna. Sen har jag givetvis pluggat en heeel del, tänkte försöka få mig lite jullov i alla fall! Återstår att se hur det går. ;-) 
Igår spelade jag och Fabian in när katterna "pratar" innan de får sin mat, låter så roligt. Har ju tänkt göra en kort liten film med den när de busar runt, vill dock filma dem lite mer och ljuset just nu är inte det bästa. 

 

Jaja, hur som helst så tänkte jag också förvarna er om att det imorgon dyker upp ett inlägg med bröllopsbilder från i september när jag fotade i Skellefteå. Kika in under dagen om ni är nyfikna! Tänkte önska er en trevlig kväll så länge, under tiden jag sätter igång med mitt plugg... Bilden nedan har jag fotat i utkanten av byn, där vi har vår stuga, i augusti 2011. Sååå vackert! 

 

 

Har haft en mega-trevlig helg! Bara tagit det lugnt, vilat kroppen då jag haft lite känningar av sjukdom, samt tittat på en massa film och tagit ett par mysiga promenader. Idag har vi varit och fikat hos en kompis som fyller år samt fotat lite bilder som ska bli julkort. Nu i veckan väntar två seminarier inom loppet av tre dagar. Puh, kommer bli en liten pärs! Men men, det är bara att sjunga med och vara glad, för snart är det jul!

 

Passar på att lägga upp en bild jag fotade på Hilda när hon var här senast. Enjoy!

 

För tillfället sitter jag och redigerar bilder på den bästa av bästa - Hilda! Var en sån glädje att fota henne med hennes röda hår, blå ögon och så all den vita snön... och all denna inneboende värme Hilda har. Kärlek! 

 

Har idag funderat lite på det där med att ständigt vara duktig. Hamnar lätt själv i det träsket, och det är ju inte så konstigt egentligen, för man vill ju vara duktig... Eller? Jag minns när jag gick i årskurs tre och sa till vikarien vi hade "Min teckning är så ful att ingen vill ha den". Hon svarade med att säga "den är jättefin och jag vill gärna ha den!". Det tragiska i den där meningen som jag yttrade är att det handlade om huruvida teckningen var fin eller ful. Varför ska det inte handla om att ha roligt, att utmana sig själv, att låta fantasin flöda? Idag kan jag inte rita teckningar som är abstrakta, för jag vet inte hur man gör och när jag gör det känner jag att den är ful för att den inte ser verklighetstrogen ut. Det där är något jag har brottats med länge, att vara duktig. All press, all ångest över att inte alltid vara bäst, all rädsla över att jag aldrig kommer vara lika bra som den och den och den. Har av de flesta lärare jag haft under min uppväxt fått höra hur snäll och omtänksam och duktig jag är. När jag hjälpt någon har jag varit duktig, när jag skrivit en uppsats har jag varit duktig, när jag ritat en bild har jag varit duktig och så vidare i all oändlighet. Allt det där har lett till en press jag ständigt känner. Om jag inte är lika bra som alla andra känner jag mig lätt dålig. Att ständigt anpassa sig efter vad alla andra känner och inte alltid våga uttrycka vad man vill för att man känner att det inte passar in riktigt. Många gånger när jag har skrivit tankvärda inlägg har jag suttit länge och funderat innan jag publicerat dem, för jag är rädd vad för reaktioner jag kommer få. Kommer någon vara sur på mig? Eller arg? Så fort jag läser en ilsken kommentar blir jag lite skrämd och ångrar genast att jag publicerat inlägget. Sådana saker kan jag gräma mig över. Och jag försöker lista ut vad jag ska göra för att få mig själv att bli trygg i det jag tycker och att inte alltid bry mig om vad andra tycker om mitt agerande. Att helt enkelt inte alltid vara duktig. 

 

Och så tänker jag på mitt fotograferande som på många sätt varit en plats jag känt mig trygg på. Där jag gått utanför ramar. Inte brytt mig om att andra inte alltid tycker jag är duktig, "för att dina bilder är så suddiga" eller "för att färgerna är helt konstiga och orealistiska". Det är otroligt skönt. En arena där jag är mig själv. Med kameran fotograferar jag känslor och låta skärpa, färger och kontraster hjälpa till i förmedlingen av denna känsla. Tycker inte folk att jag är duktig så är det så helt enkelt. Huvudsaken är att JAG har roligt när jag gör det, att JAG finner ro i det, att JAG trivs och älskar det JAG gör. Sen får alla andra tycka vad fasen de vill, men på fotograferingens arena når de mig inte. Som tur är ;-)

 

Tiden den rusar på. Som jag redan sagt. Jag glömmer bort bloggen emellanåt, vilket faktiskt är ganska skönt ibland. Istället pluggar jag, eller fotograferar, eller är hemma och fixar tusen små rätter åt mammas födelsedagsfirande, busar med katterna, pysslar med F and so on. Det är snart jul och mitt första och enda julkort för i år är skickat. Hoppas mottagaren ska bli glad! I morgon händer något som förändrar nästa år totalt. 2013 kommer bli ett annorlunda år för mig, men som alltid ska det nog gå fint! Jag tror på karma. Har även insett att jag är mästare på rörigt skrivna inlägg, hihi. Men alla ska vi väl vara en femma på nåt! ;-) För kvällen har jag bokat in en film. Ska även ordna middag lite snabbt. På fredag blir det myskväll deluxe, bio för att se The Hobbit i 3D. På söndag är vi bjudna på fika hos en fin vän. Och på onsdag nästa vecka har jag detta års sista föreläsningar och seminarium. Sen är det jullov (läs uppsatsskrivningsperiod). Som jag längtar! För att lite snabbt byta ämne: Är ni sugna på att se en sammanfattning för året? 

 

Många kramar till er fina läsare och hoppas att er kväll bjuder på något trevligt. ♥

 

För någon vecka sedan fotograferade jag dessa två sötnötar. För tillfället sitter de vid skåpet med maten och skrapar på det i hopp om att det på något magiskt vis ska öppna sig. Tillför lite klagande jamanden på det så har ni min eftermiddag. ;-)

En underbar helg är till ända. Snön kom till sist! En liten förkylning också, som jag nu försöker kurera. Tittar på film och tar det lugnt tillsammans med katterna. Jag och Hilda har, som jag skrev, ätit massa gott, fotat, tagit det lugnt, sett film och pratat en massor. Det är livet! Vi har även uppgraderat våran "vänskapsbild", ni vet, den där tio år gamla bilden i förra inlägget. Vi satte kameran på timer mitt ute i snöstormen. Vi klurade och klurade men lyckades aldrig komma fram till hur man ställer in timern på mer än 2 sekunder, vilket slutade i att vi knäppte av en bild och sprang-sprang-spraaang för glatta livet för att hinna komma med i bilden. Detta resulterade givetvis i många många skratt, en hel del bilder där båda två verkligen inte syntes - och slutligen en bild med oss på två tillsammans. Ska vi vara så här bra på att ta bilder på oss två tillsammans så lär det dröja tio år tills nästa blir tagen, med tanke på att det var tio år sedan sist. ;-)