Lite tankar om fotografering
Just nu, precis när jag sitter och pluggar, har jag lust att slänga upp ett inlägg. Har suttit och tittat tillbak på gamla bilder och inser hur mycket jag saknar att fotografera vardagliga porträtt. Jag saknar att fota mina klasskamrater och vänner, som jag gjorde massor förut (när jag utvecklades som mest!), sen saknar jag att fota porträtt på mina bröder. Det jag just nu känner att jag vill göra är att fota min bästa vän, av den anledning att vi kan vara helt crazy när vi fotar - det är bara roligt och ingen som helst press! Och jag kan härja i redigeringen med färger och kurvor och framhäva känslor efter bästa förmåga. Det är bara mina åsikter som spelar roll helt enkelt när jag jobbar med bilder på Hilda. Självklart är det kul med fotojobben, men man har fler ramar att anpassa sig efter, t ex kundernas önskemål, och då kan det vara skönt att få varva helgalna fotograferingar med de lite mer uppstyrda. Anser jag i alla fall.
Så, nu tänkte jag återgå till plugget helt enkelt. En hel massa analyserande vilket inte är min bästa förmåga så att säga.
Bjuder på en bild från när jag och F var i Spanien förra (?) året. Älska kameror! Oavsett vilket märke de är. ;-)
Kommentarer
Svar:
Tusen tack, vad glad jag blir! Du är nog helt på rätt bana, tycker också den där känns väldigt mycket "jag" :D
Matilda
Svar:
Tusen tack Fredrik! Det värmer att höra! Ska bara hitta en modell först. ;)
Matilda
Svar:
Ja vi kan ju hoppas det! Synd att man inte fått lära sig mer om analys tidigare, typ på högstadiet och gymnasiet - för NU förstår man ju vilken vinst det hade varit att kunna det från grunden..
Matilda
Svar:
Håller med dig i allt du skriver! Fotar lite analogt, och där är det samma sak som med mobilen - alla krav är borta! Det är fantastiskt skönt! Hoppas du finner glädjen i att fota det vardagliga igen!
Matilda
Svar:
Sant, men samtidigt är det många som studerar vidare på uni så det är ju något som är positivt att kunna, oavsett om man lär sig det på gymnasiet eller tidigare än så. :)
Matilda