I tre år har jag fotat en massa bröllop - och jag är så otroligt glad över att just jag har fått den äran att göra det! Att få dela en så stor dag, med innehåll av kärlek, nervositet, glädje, lycka: det är fantastiskt! Men (det är alltid ett men) det är väldigt tidskrävande, speciellt när jag så gärna vill spendera tid med Fabian under helgerna på somrarna. Han jobbar under veckorna och jag fotar bröllop på helgerna, och då träffas vi sällan, vilket inte är vad jag (vi!) vill. Sedan kan jag uppleva att det är en oerhörd stor press som vilar på en som fotograf när man fotar bröllop: det är ett måste att bilderna blir bra, och du har bara en chans på dig. Jag har helt enkelt beslutat mig för att inte fota bröllop. Vi får se hur det ändras i framtiden, eller just för specifika bröllop - det kan ju hända att en får en otrolig förfrågan som är svår att tacka nej till. De få bröllop jag bokar in kommer jag också kunna lägga all min energi på, och se till att både jag och framför allt kunderna blir nöjda. Jag kommer följa min magkänsla, och just nu känns det rätt att göra som jag gör. Jag ångrar inte heller att jag spenderat tre somrar åt att fota bröllop, just för att det är magiskt, och för att det har stärkt mig som person. Jag är så glad över alla dagar jag fått dela med brudparen. Mer än så går helt enkelt inte att säga, annat än att jag börjar ett nytt kapitel i mitt liv och att jag är lycklig över de tidigare kapitlen som varit!