Jag tror att detta kan bli ett av de bästa åren jag har levt. Det känns bara så. Starten på året har varit fantastisk. Fabian har flyttat hem. Vi har Uno och Rut. Jag har träffat familjen, flera gånger redan. Jag var i England och bodde hos en urmysig värdfamilj. Jag hälsade på Hilda i London och hade en allmänt underbar vistelse hos henne. Jag kommer få spendera tid både i påsk och i sommar på den bästa platsen på denna jord, nämligen Bonders, mitt barndomshem. Till hösten inleder jag mitt tredje år på lärarutbildningen, och till hösten ska jag göra en fyraveckorspraktik utomlands, på en plats jag länge drömt om att åka till. Jag kommer läsa en del av en kurs på distans, så totalt kommer jag vara utomlands i åtta veckor. Magiskt. Och vad händer nu, idag? Jo, solen skiner, musik spelar i bakgrunden, och mina två yngsta bröder ska komma och hälsa på.