Jag såg ett citat jag gillade, och som jag tyckte passade mig så bra på något sätt. Kunde inte låta bli att lägga in det i en av mina bilder, så här har ni den.

 

 

Jag undrar om det är så att vad fotografering är för mig speglar vem jag är inombords. När jag säger att jag älskar att fånga färger, känslor och bryta mot fotoregler så är det kanske en beskrivning av mig själv, det som är viktigt för mig. Jag älskar färger i mitt liv (på möbler, tavlor, kläder), och jag älskar känslor (i alla dess former, om än motvilligt ibland)… Men det där med att bryta mot fotoregler, det är ju något jag gör för att jag vill vara annorlunda när jag fotar. Ibland kan jag tycka om en bild bara för att ingen annan skulle tycka om den. När jag säger att jag tycker om att bryta mot fotoregler, så betyder det kanske egentligen att jag tycker om att gå min egen väg, följa mitt hjärta och fota det som för mig känns rätt. Så är nog jag som person också. Jag går min egen väg, även om jag inte är lika modig som när jag fotar, och inte alltid vågar stå för den väg jag går, men jag går min väg i alla fall. Jag gör det jag tycker känns rätt, oftast. Ibland fegar jag ur när det gäller livet. Jag tror jag ska hämta styrka och inspiration från fotograferingen, för jag vill vara mig själv på alla plan. En liten analys av mig själv genom kameralinsen...